Ämne: STORA verkstad - och verktygsguiden! "beta"

hej på er alla!

jag tyckte att jag skulle göra lite nytta, så jag har skrivit ihop en seriös guide om "verkstadsvett", verktyg, oljor & bränslen med mera, inget som har med mopeden att göra så som cylinderbyte, hur man ställer in förgasare osv för det finns redan. därför tänkte jag att vi kan samla frågor och svar om saker som rör mekande eller saker som man har/ gör i en verkstad över huvudtaget i den här tråden. läs förorden först också!



Förord:

jag har försökt att lägga in allt på så vettig plats och ha register osv så man ska hitta lätt. guiden täcker inte alls upp i närheten av alla verktyg man kan ha, men är det något ni undrar över så skriv det i tråden!

kom ihåg att det inte finns några dumma frågor, jag kommer inte pika någon om personen frågar tex "vad är en flex och hur kapar man med dom".

jag tar gärna emot tips, men då vill jag att det ska vara säker källa. ALLT i denna guide är kontrollerat och ev. redigerat om jag inte skrivit det själv, så kan nästan säkert säga att det inte står felaktigheter i den. men tycker ni att någon formulering är dålig eller liknande så skriv! se ändå detta som en "beta-version", jag förväntar mig att ni är med och utvecklar guiden genom att ge mig tips om vad jag ska skriva om så det kan bli bättre!

det finns en lite mindre guide om verktyg som "shatan" har gjort, den kan ni titta i om ni inte orkar titta i min.


och kopiera inte och klistra in någon annan stans utan att fråga mig!





Register



Bränsle

Oljor

Mätverktyg
Bladmått
Diabasskiva
Mikrometer
Passbitar
Skjutmått

Skruvar
Gängor
Olika typer av skruvhuvuden

Skruvycklar
Blocknyckel
Ekernyckel
Hylsnyckel/spärrhandtag
Insexnyckel/sexkantnyckel
Momentnyckel
Ringnyckel
Skiftnyckel
Tändstiftsnyckel

Tänger
Avbitartång
Bultsax
Låsringstång
Polygrip
Rörtång
Svetstång




Bränsle





för att en moped ska gå framåt behöver den två saker, bränslet (vanligtvis bensin) och luft.

det finns olika sorters bensin som ni antagligen märkt, tex 95, 98 och V-Power (99 oktan). siffran står för oktantalet. Oktantal är ett mått på ett bränsles förmåga att motstå temperatur och tryck. Så kallade knackningar uppstår i en ottomotor då för högt tryck eller temperatur gör att bränslet antänds för tidigt, då "spikar"/"knackar" motorn. Ett högre oktantal hos bränslet medför att det motstår tryck och temperatur bättre och därmed minskas risken för att motorn ska "knacka". om bensinen är gammal kan den tappat oktan, jag har själv kört på ett par år gammal bensin utan problem, men ca 3 månader är "bäst före datum". Aspen erbjuder riktigt bra bensin, (fast dyrare såklart) som håller sig betydligt längre, är mycket renare för miljön, och bättre för motorn. tack för det.

om en motor knackar så kommer den gå sönder inom en snar framtid om man inte gör något åt saken. men det behöver man inte vara orolig för om man kör original, det är först om man gör egna topplock, ersätter cylinderfotspackningen med packningsmassa eller liknande som sådant kan uppkomma. vid trimning vill man ha så hög komprition som möjligt, så om man bygger en seriös motor kan man anpassa motorn för tex etanol, som har oktantalet hela 104! den ökade kompritionen man kan få om man bygger motorn så att den inte spikar om man kör på över, säg 100 oktan, kommer motorns effekt att stiga samtidigt som dess energiförbrukning (bränsleförbrukning) sjunker.

en vanlig missuppfattning är att motorn går lite snabbare om man köper den dyrare, högoktaniga bensinen, det är bara bluff. tanka vanlig blyfri 95 om ni inte kör med extrem trimning som kräver högre oktan. finns även oktanbooster som höjer oktantalet lite grand.


Etanol är ett superbra bränsle för den som vill trimma ordentligt. ca 5% av bensinen som säljs i Sverige är etanol, men det ändras lite beroende på årstid. likadant med E85 som står för 15% bensin, och 85% etanol. på vintern blandar man i lite mer bensin i pumparna för att kallstarter ska gå lättare, etanol är ju som sagt svårare att antända. det är därför även den största nackdelen med etanol som bränsle, därför kan jag knappast rekommendera att man har en etanolmoped till vardags om man kör på vintern.


om man hade tänkt att konvertera sin bensindrivna moped till etanol, så ska man tänka på följande saker:

* förgasaren behövs ställas in så att den får ca 30% mer soppa. det gäller inte bara huvudmunstycket, hela förgasaren måste bestyckas om.
* man måste ha en 2 takt olja som är blandningsbar med etanolen! den är ofta dyrare än "vanlig" olja.
* mopeden kommer vara svårstartad när det är kallt.
* slangar kan (enligt inte helt pålitliga källor) må dåligt av etanolen, och bör bytas mot tåliga slangar. dock inte säker på detta själv, men det är vad jag hört. de ska tydligen bli avlagringar från slangen som sedan slammar igen. som sagt inte säker så vill gärna ha en kunnig kommentar om detta!





Oljor


för att ens moped ska fungera som den ska krävs olika oljor! detta får absolut inte slarvas med, då får man ett motor ras framför sig direkt...


Frågor och svar om mineral, delsyntes och helsyntes olja

först innan oljor beskrivs, så tar jag upp lite frågor och svar om framförallt mineral, delsyntes och helsyntes olja, men även viskositet osv så det är bra läsning. detta är tagit från OKQ8 och Castrol, och gäller främst bilar med 4 taktsmotorer, min kommentar finns nedanför "Frågor och svar".



Fråga:
Vilken funktion har motoroljan?

Svar:
Motoroljans huvudfunktion är att förhindra motorslitage, genom att smörja motorns viktiga delar. Dessutom har oljan andra viktiga funktioner. Den håller motorn ren, hjälper till med kylningen, förhindrar korrosion och förbättrar tätningen mellan cylindrarna och kolvarna (och håller därmed kompressionen uppe).


Fråga:
Hur ofta måste man byta olja?

Svar:
Följ tillverkarens rekommendationer, både när det gäller mil och oljekvalitet. Kortare bytesintervaller kan rekommenderas om bilen mestadels körs kortare sträckor. Oavsett körsträcka bör man alltid byta motorolja minst en gång om året.


Fråga:
Förklara vad viskositet är. Det låter komplicerat.

Svar:
Viskositet är samma sak som tjocklek – eller trögflutenhet.
Ju högre viskositet desto trögare olja.
Viskositet mäts enligt SAE-systemet där W står för
vinter och mäter oljans viskositet i det riktigt låga
temperaturområdet. Beteckningen utan W visar
däremot oljans viskositet vid 100°C. Idag används
så gott som uteslutande multigrade oljor dvs oljor
som spänner över minst tre viskositetsklasser.


Fråga:
Syntetoljor är dyrare än mineraloljor.
Vad får jag för de extra pengarna?

Svar:
Ja, priset är dyrare men syntetisk olja är också en
kostnadssparare. Flera fördelar kan tillskrivas den
syntetiska oljan och det är fel att bara se till prisskillnaden
på flaskorna:

• Längre bytesintervall – ger totalt lägre kostnader
för inköp av olja.
• Lägre inre slitage i motorn – ger färre verkstadsbesök,
renare oljefilter och bättre förutsättningar
för ett långt motorliv.
• Lägre bränsleförbrukning – ger bättre driftsekonomi.
• Effektivare kallstarter – ger reduktion av de tuffa
förhållanden som en mineraloljesmord motor
utsätts för vid kallstart.


Fråga:
Men jag vill ha mer för pengarna än bara detta,
vad får jag?

Svar:
Långsiktigt ger en syntetisk olja överlägset bättre
service åt motorn. De överlägsna lågtemperaturegenskaper
kombinerat med en mycket god högtemperaturstabilitet
och oxidationsstabilitet gör att
motorn hela tiden hålls ren från oxidationsprodukter
som syror och slam.


Fråga:
Finns det några mer fördelar med syntetiska
oljor? Jag tycker fortfarande att de är dyra.

Svar:
Syntetisk olja är mycket mer avancerad än man
kan tro. Ett omfattande utvecklings- och forskningsarbete
ligger bakom och resultatet blir därefter.
Syntetisk olja hjälper exempelvis till att bättre
kontrollera temperaturen i motorn eftersom den
effektivt leder bort värme från heta ytor då den
flödar mer turbulent i motorn än de mineraloljebaserade
oljorna som flödar skiktvis och på så
sätt leder värme sämre.


Fråga:
Är inte syntetiska oljor till bara för dem som kör
hårt och tävlar?

Svar:
Absolut inte! Självklart är syntetiska oljor ett krav
för tävlingsmotorer, men de positiva effekter och
även nödvändiga egenskaper som krävs för tävlingskörning
blir även starka fördelar för dig som
kör normalt. Deras smidighet och fina struktur ger
t ex reduktion av de friktionsförluster som skapas
av oljan i en motor. Du får färre servicebesök och
din bil stiger i värde vid en försäljning eftersom du
kan påpeka att du alltid har använt en syntetisk olja.


Fråga:
Jag har hört att syntetiska oljor är direkt dåliga
för gamla bilar. De får motorerna att läcka olja.

Svar:
Detta är en myt som överlevt sedan de första syntetiska
oljorna introducerades på marknaden. För
många år sedan, innan syntetiska oljor blivit tillgängliga
på marknaden, var mineraloljorna ganska
dåliga. De hade låg förmåga att fånga upp slam
och smuts. Detta innebar att partiklar trängde in
i springorna runt packningarna och hjälpte till att
täta. När man sedan gjorde det första bytet till syntetisk
olja, som renar mycket bättre, blev oljan så
ren att läckage kunde uppstå. Detta var ju ett bra
bevis på att den syntetiska oljan fungerade utmärkt
men att servicen på motorn inte varit lika bra!
Idag är dock mineraloljorna bättre på att rena och
dagens packningsmaterial är av en helt annan kvalitet,
vilket innebär att ”syntetoljeläckage” inte finns
längre. Skulle du, mot förmodan, få ett läckage så
kommer det med största sannolikhet att upphöra
efter ett litet tag eller så är det en viktig indikation
på att du verkligen behöver se över din motor!
Som parentes kan nämnas att Chevrolets ”smallblock”
motorer i början av 1960-talet hade en bit
rep som bakre vevaxelpackning!


Fråga:
Jag är fortfarande skeptisk till syntetiska oljor.
De är alldeles för tunna, det ser man ju på dem
när man häller dem i motorn! De kan vara bra
på vintern, men vem kör äldre bilar på vintern?
Mineraloljor är modellen, se bara så tjocka och
fina de ser ut när man tappar dem ur burken.

Svar:
Definitionsmässigt är inte syntetiska oljor tunna.
Några av de absolut tjockaste smörjmedel som
finns idag är syntetiska. Möjligheten att smörja vid
olika temperaturer har gjort att man kan göra en
syntetolja tunnare när den är kall, dvs när du häller
den i motorn. I varmt tillstånd är den lika tjock
som en mineralolja av motsvarande viskositet och
har bättre smörjförmåga. En mineralolja klarar inte
detta temperaturomfång och måste därför förses
med tillsatser för att öka viskositetomfånget.
Oxidation gör med tiden att viskositeten hos motoroljan
ökar. När oljan tappas ur är den ofta tjockare,
vilket inte är ett kvalitetsbevis, tvärtom.


Fråga:
Min bil är ganska ny och jag kör på delsyntetisk
eller mineralbaserad olja. Är det några risker
med att byta till eller blanda med en helt syntetisk
olja?

Svar:
Nej. Om du vill fylla på med t ex en liter syntetisk
olja och du har mineralolja i motorn innan så kan
du aldrig skada motorn. Oljetyperna är helt blandbara
men du får å andra sidan inte mycket av den
positiva effekt som endast en syntetisk olja skulle ge.
Att byta hela oljevolymen från mineralolja till syntetisk
olja kan heller inte skada utan det kommer
bara att ge positiva effekter eftersom din motor får
ta del av alla de fördelar som en syntetisk olja ger.


Fråga:
Jag har kört bil länge och har använt mineralolja
i alla tider. Behöver jag verkligen byta till
syntetisk olja?

Svar:
Förmodligen har du bytt bil under årens lopp och
idag är bilmotorer långt mer tekniskt avancerade
än förr. Lägre cylindervolymer ger mer hästkrafter
och högre vridmoment. Det är något som ställer
höga mekaniska krav på motorerna och en syntetisk
olja ger förutsättningarna för att motorerna ska
klara dessa krav.


Fråga:
Jag har också en äldre bil som jag använder lite
då och då, mest för korta sträckor. Den behöver
väl ingen syntetisk olja?

Svar:
En motor som står stilla mycket mår bättre av att
ha en syntetisk olja eftersom dess oljefilm sprider
sig bättre på cylinderväggarna. Detta tillsammans
med de goda lågtemperaturegenskaperna gör
att dina kallstarter underlättas betydligt. Många
äldre bilar går helt enkelt inte att starta när det är
för kallt. Detta beror oftast på en kombination av
ett svagt batteri och en mineralolja som blivit för
trögflytande vid den kalla temperaturen. Med en
syntetisk olja i motorn får startmotorn det betydligt
lättare att dra igång motorn. Tänk också på att
en gammal bil börjar tappa sina justeringar och
friktion och inre slitage kan uppstå ganska snabbt.
Har du då en syntetisk olja så hjälper den till att
minska friktionen och även hålla rent från slitagepartiklar.
Med syntetisk olja håller din gamla bil
betydligt längre.


Fråga:
Det låter rimligt, men jag har uppfattningen att
moderna oljor får motorn att låta mer. Tjock
olja = tyst motor. Dessutom drar motorn mindre
olja om oljan är tjock.

Svar:
Påståendet är till en del riktigt. Enklaste sättet att
få en motor eller växellåda, med högt mekaniskt
ljud och stora spel, att gå tystare är att slå i en
tjockare olja. Vissa tunna oljor med esterinnehåll
kan dock minska det mekaniska ljudet. Att tunn
olja kan ge upphov till högre oljekonsumtion är
också sant. Detta kompenseras till en del av en
lägre avdunstning hos den syntetiska oljan.


Fråga:
Men för min entusiastbil gäller väl inget annat
än en riktigt gammal hederlig mineralolja?

Svar:
För att möta kraven från entusiastbilsägarna har
många oljetillverkare tagit fram produkter speciellt
för de äldre fordonen. Utmärkande för dessa produkter
är:
• De har högre viskositet än moderna oljor.
• De är så gott som uteslutande av mineraloljetyp.
• Flertalet oljor är av lägre klass än moderna oljor.
• Förpackningarna är ofta av äldre snitt.
Vissa tillverkare försöker återskapa atmosfären
kring en olja som var typisk då bilen var ny. Likaväl
som att ha en tidstypisk klädsel på föraren och en
bilkudde i baksätet på bilen vill man att motorn ska
få en olja som ”ligger rätt i tiden”. Denna olja är då
tjockare, för att efterlikna oljan från den tiden. Den
är av mineraltyp då något annat inte fanns att tillgå.
Annonserna för dessa produkter är intressanta då
de försöker förmedla dubbla budskap. Dels sägs
att oljan är av ”gammal” typ, dels att den bygger
på modern teknologi. Priset är ofta högre än för
samma tillverkares lågprisoljor, vilka håller samma
kvalitetsnivå.


Fråga:
Men om jag nu har en gammal bil är det väl
utmärkt att det finns oljor från den tiden? Det
är väl onödigt att köra med nya och dyra oljor?
Bilen krävde ju ändå inte den kvalitetsnivån när
den tillverkades.

Svar:
Rätt, men du får då inte heller begära att den ska
ge dig de prestanda som moderna oljor ger. Det
är lätt att glömma hur motorer sotade förr och att
dåtida oljor måste bytas efter 150–200 mil, hur
livslängden på mekaniska delar var begränsad
mm. Begreppet utbytesmotor finns inte idag.
Förklaringen är enkel – motorer byts sällan längre.
Vid svåra smörjproblem, exempelvis på tävlingsmotorer,
användes förr vegetabilisk olja (ricinolja).
Denna hade genom sina polära egenskaper en
utmärkt vidhäftning och gav därigenom en bra
smörjning. Till avigsidorna hörde att motorn efter
varje tävling var tvungen att plockas ner och
sköljas ren från oljan, annars härsknade oljan.
Plockade man inte isär motorn var det risk att
ägaren också härsknade när motorn åter skulle
användas.
Entusiasten kör inte så många mil om året och
tycker kanske därför att det kvittar vilken olja som
används men samtidigt måste man komma ihåg
att de korta och sällan genomförda körningarna
kan slita väl så mycket på bilen som den kontinuerliga
driften. Och visst finns det väl anledning att
spara de ibland oersättliga originaldelarna i motorn
om det går. Som jag ser det finns det inget hållbart
argument för att inte alltid använda det bästa
smörjmedel som finns. Frågan är bara vad som är
bäst?
Bortsett från slitaget finns det en aspekt till på
problemet och det är oljekonsumtionen. Även om
slitaget är på en lägsta nivå är det irriterande om
oljeförbrukningen är hög. Vissa äldre motorer drog
alltid olja pga stora toleranser, och ingenting blir
bättre av åren och milen i dessa sammanhang. En
anpassad viskositet kan alltså vara av betydelse.


Fråga:
Om jag nu vill köpa en motorolja till min entusiastbil,
vad ska jag ha och varför?

Svar:
Vi rekommenderar en syntetisk olja. Dess överlägsenhet
att tåla tryck, motstå oxidering och snabbt
nå smörjställena efter start är skäl nog. Att det
lägre viskositetsmotståndet medverkar till minskad
oljetemperatur är dessutom, i hårt belastade motorer,
av stort värde. En idealisk gammelbilsolja är
en syntetisk olja framställd efter de senaste rönen,
men aningen tjockare än nybilsoljorna. Exempel på
lämplig viskositet är t ex SAE 10W-50.


Fråga:
Vad är en delsyntetisk olja och vad ska man ha
den till? Antingen vill man väl ha mineral eller
helsyntetisk?

Svar:
Nja. Den delsyntetiska oljan kan ju vara ett bra
alternativ för dig som vill prova dig fram. Du kanske
tycker att steget från mineralolja till helsyntetisk
olja är för stort och då kan en delsyntetisk olja
vara en bra inkörsport till den syntetiska världen.
Den delsyntetiska oljan är ju en blandning av vanlig
mineralolja och syntetiska oljor. Med en delsyntetisk
olja i motorn får du helt klart bättre egenskaper
än med en mineralolja, men det är fortfarande en
bit kvar till den härliga värld som de helsyntetiska
oljorna erbjuder!


Fråga:
Varför får jag lägre utslag på oljetrycksmätaren
när jag använder en syntetisk olja?

Svar:
Den syntetiska oljans låga friktionstal kan ibland
göra att den inte ger samma strömningsmotstånd
i oljepumpen, vilket i sin tur kan ge ett lägre utslag
på oljetrycksmätaren. Detta påverkar inte smörjningen.


Fråga:
Är syntetiska oljor alltid av samma typ?

Svar:
Långt ifrån. Flera huvudgrupper finns, varav de
vanligaste är PAO (polyalfaolefin) och olika estrar.
Polyglykol och silikonolja hör också till gruppen
syntetiska smörjmedel.


Fråga:
Hur vanligt är det att biltillverkare föreskriver
användandet av syntetiska oljor?

Svar:
Det är mycket vanligt att biltillverkare rekommenderar
att syntetisk olja ska användas, men som
första fyllning från fabrik är det i regel ”bara” en
delsyntetisk. Detta för att spara pengar samt att
motorn behöver en något sämre olja för att inslitningen
skall gå snabbare.


Fråga:
Nu har vi behandlat en del av de frågeställningar
som kan uppstå angående de syntetiska
motoroljorna. Men hur ska man resonera när
det gäller andra typer av oljor?

Svar:
Syntetiska oljor är alltid att föredra, inte bara för
motorer utan även för växellådor, transmissioner
och hydraulik. Den lägre friktionen och överlägsna
smörjförmågan hos de helsyntetiska oljorna ger
alltid en reduktion av friktion, slitage och skaderisk
jämfört med mineraloljor. Vill du vara säker på att
du ger din utrustning den bästa oljan ska du välja
det syntetiska alternativet. Goda lågtemperaturegenskaper
har du alltid nytta av, lika mycket som
den ökade smörjförmågan, minskade slitaget,
förlängda bytesintervallet och den högre skjuvstabiliteten.
Att köpa en syntetisk olja till din motor, växellåda,
transmission eller kanske hydraulsystem innebär
att du försäkrar dig om att utrustningen har fått
mycket goda förutsättningar för en problemfri
gång.


Fråga:
Varför blir oljan svart, redan kort efter bytet?

Svar:
Det är sotrester från förbränningsrummen som skrapats ner av kolvringarna och sedan hamnat i oljan. Det är inte så farligt som det ser ut eftersom ganska små mängder sot räcker för att göra oljan svart. Vid oljebyte står det alltid kvar lite olja på olika ställen i motorn, cirka en halvliter. Den bidrar också till att oljan ganska snabbt blir svart.


Fråga:
Är verkligen kallstart så farligt för motorn?

Svar:
Kallstart är bland det mest ansträngande du kan göra med motorn. Aggressiva restprodukter från förbränningen ligger kvar på metallytorna, som korroderar. När motorn startas tar det flera minuter innan smörjningen skyddar lagerytorna. Låt det gå en halv minut innan du lägger i backen och fräser iväg till jobbet på morgonen. Kör försiktigt de första minuterna. Använd motorvärmare. Genom att använda en tunn olja med t.ex 0W eller 5W viskositet mildrar du kallstarterna betydligt eftersom dessa tunnare oljor snabbare når ut till slitagepunkterna.




ja som sagt så är texten gjord för bilar, och ni får ta det med nypa salt. men som ni förstår är syntetolja det bästa, men inte så överdrivet noga som dom säger när det gäller mopeder... köper man en helt ny, och ganska trimmade mopeder tycker jag det kan vara ide att hälla i syntetolja. men på äldre eller original är det nästan ingen ide, oljan försvinner ju ändå ut med avgaserna, och vad spelar lite extra smörjförmåga och aningen mindre sotbeläggning för roll när den ändå fungerar bra? samma med växellåda, den behöver inte super bra smörjning, det viktiga är att den är anpassad efter våtkoppling om mopeden har det vilket är ganska troligt...

och glöm inte varmkörningen pojkar





2 takts olja

i en 2 takts moped krävs 2-3% 2 takts olja som blandas med bensinen vid varje tankning. ett undantag är om man har en moped med separat oljepump som sköter inblandningen själv, då är det bara att tanka bensin från pumpen utan att bry sig om att fylla olja i tanken, det finns istället en separat oljetank, håll koll på den så det alltid finns olja där, annars blir det ras.


mer saker som behöver/ kan behöva olja:

Kedjan. behöver smörjas om den är torr.
Luftfilter. när man tvättat det ska det oljas in om man har skumfilter
Gaffelolja. om man renoverat gaffeln, eller den känns svampig kan man fylla i olja.
lås. på vintern när det är kallt finns det stor risk att låset fryser fast, då är det bra att ha ha med sig lite låsolja. funkar med annan olja också, fast det kladdar lite mer.

och om någonting gnisslar, eller går trögt beror det antagligen på för dålig smörjning, då kan det vara ide att smörja med lite olja. men bromsarna ska INTE smörjas med olja...





Mätverktyg


Mätteknik eller metrologi är läran om mätning, en vetenskapsgren, främst inom fysik och elektronik som handlar om hur olika fysikaliska storheter mäts.

håller man på seriöst med mopeder, eller vill lära sig att kanske bygga egna delar så finns det givetvis flera saker som är viktiga för ett bra resultat, men det är ett måste att man håller koll på måtten! visst, det kan komma in lite matte när man mäter, räknar ut osv, men det kallar jag praktisk matte, och det är inget man bäva för även om man har svårt i matteboken i skolan. men kan man inte mäta, eller räkna ut mått osv som man ska kan man inte få ett bra resultat, så sök på internet eller liknande om ni behöver hjälp med att räkna ut mått osv. här ska jag visa lite verktyg, hur man mäter osv.


kom ihåg! man använder alltid mm, millimeter! möjligtvis tum om det är amerikanska grejer man håller på med, men aldrig cm, dm osv! och vill man mäta riktigt noggrant, så ska det vara 20 grader Celsius. ju varmare det är, desto mer utvidgar sig materialen. se till att verktygen inte utsätts för fukt, då kommer de att rosta och det resulterar i mätfel. att ha dom lite anoljade är bra.





Bladmått


Ett bladmått används för att mäta mellanrum och används främst för att mäta små avstånd från ca 1 mm och nedåt.

Bladmåttet består av flera stålbitar av olika tjocklek. Bladen är märkta med tjockleken och är monterade i en hylsa och kan vecklas ut likt en solfjäder eller fällkniv.

Bladmått tillverkas i olika serier:

* mm-standard i steg om 0,1 mm eller 0,05 mm (Modernt, rekommenderas)
* inch-standard i steg decimaldelar av 1 inch = 25,400 mm (Mindre lämpligt, bör inte användas)
* inch-standard i steg 1/32 eller 1/64 av 1 inch. Antalet nödvändiga blad kan hållas nere genom att man i lämplig kombination lägger flera blad på varandra. (Föråldrat och opraktiskt. Från användning avrådes)

De tunnaste bladen är mycket ömtåliga, och måste hanteras med stor försiktighet. Rost medför mätfel, så bladen måste hållas lätt anoljade, så att de inte rostar.

Om de ytor som avgränsar det avstånd som ska mätas inte är plana kan bladmått inte användas, utan då tar man till härdade trådar i sorterade diametrar, trådmått. Att kombinera flera trådmått till en större dimension går inte.



MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. speciell på äldre mopeder med brytarspetsar kan detta vara ett användbart verktyg. var rädd om verktyget, det är ömtåligt...





Diabasskiva


Diabas är en sten som ofta används för att göra planskivor inom mätteknik i tillverkningsindustrin. Diabas är passande för uppgiften då det är ett högt komprimerat och slagfast material med finkornig struktur. Dessa egenskaper gör diabasen till ett idealiskt material för planskivor, vinklar, linjaler med mera.



Diabas är ett hårt, styvt material med god motståndskraft mot kemikalier och yttre nötning. Det är tåligt mot korrosion, är ej magnetiskt, och leder ej elektricitet. Det har låg vattenabsorption och värmeutvidgning.

* Densitet: 3080 kg/m³
* Elasticitetsmodul: Cirka 100 GPa
* Böjhållfasthet: 38 MPa
* Värmeutvidgningskoefficient vid 25°C: 6.1 10-6 /°C
* Vattenabsorption, viktprocent: 0.02 %
* Hårdhet 5,8 Mohs
* Tryckhållfasthet 217 MPa

Naturligt förekommande diabas upfyller dock inte alltid en sådan teknisk specifikation utan kan variera i sammansättning. Ibland kan den t.ex vara något magnetiskt på grund av ett visst magnetitinnehåll.



även om en diabasskiva är tålig, så ska man inte använda den som ett arbetsbord, då är det stor risk att man gör repor eller liknande och skadar mått toleransen. priset för en 630x400x100mm med noggrannhet på 0.007mm som jag hittade på internet var ca 2500 kr. det finns dyrare och mer exakta mått också.

detta är inget för den vanliga mopedmekaren, men det är bra att veta vad det är.





Mikrometer


En mikrometerskruv, även mikrometer eller bygelmätskruv, är ett mekaniskt mätinstrument bestående av en metallbåge i vars ena ände en skruv är infäst. Med hjälp av skruven kan man ställa in bredden på metallbågens gap. Konstruktionen påminner ganska mycket om en tving, men användning som sådan så är verktyget kvaddat direkt.

Det föremål som ska mätas hålls i metallbågens gap, sedan skruvas skruven in tills den tar stopp. I skruvens ände finns nästan alltid en slirkoppling/friktionshylsa som gör att mätningen sker med en bestämd kraft. skruva endast åt med den, och när den börjar slira, fortsätt inte skruva. Skruvens gänga gör att ett varvs vridning av skruven motsvarar 0,5 eller 1 mm och delar av varvet kan avläsas på en skala så att man kan avläsa gapets bredd med stor noggrannhet.

Mätnoggrannheten hos en bra mikrometerskruv är i storleksordningen 5-10 mikrometer. Vissa högkvalitativa mikrometerskruvar klarar faktiskt just en mikrometer i noggrannhet men generellt är namnet missvisande eftersom det förväxlas med måttenheten mikrometer.


Mikrometer, mätområde 0-25 mm, mätnogrannhet 0.01 mm.


Djupmikrometer, mätområde 0-25 mm, mätnogrannhet 0,01 mm. Genom att byta "stickan" i denna typ av mikrometer kan man få andra mätområden, t.ex. 25 - 50 mm.


digital mikrometer. man håller ungefär där det står Mitutoyo på den.


digital mikrometer. denna har mätområdet 25-50mm. anledningen till att man inte har en enda stor mikrometer som mäter 0-100mm är att ju längre den blir, desto mindre korrekt kommer den visa.

MT5_MT5_MT5 kommentar: ett ömtåligt verktyg. drar man åt utan att använda friktionshylsan som jag strök under i texten ovan så kvaddar man skruven, vilket leder till mätfel. ytan där föremålet man mäter skall vara ren, och får inte vara ojämn eller liknande. man kan skruva in den så långt det går (tills hylsan slirar), står den då på "0" så är antagligen verktyget okej, annars är det skrot eller ev. kalibrering som behövs göras. men även om den visar noll när den är ihop betyder det inte att den är bra, den kan visa någon hundradelar fel vid tex 20mm. har man passbitar kan man kolla det. när man håller verktyget så håller man på själva bågen, ofta är det en plastbit där. det gör man för att värmen från handen inte ska ledas ut och påverka mätningen. det finns även mikrometrar som har en "fjäder" som man drar bak och sedan släpper istället för friktionsskruven. det gör att man kan mäta snabbare, men det är möjligt att dom har lite sämre tolerans och slits fortare?

egentligen borde verktyget kanske heta hundratusendelmeter? för som sagt, den mäter hundradels mm, inte tusendels, om det inte är väldigt noga. finns säkert ett korrekt ord för hundratusendelmeter, om ni vet skriv i tråden tack





Passbitar


En passbit är del av en kombinationsmåttsats uppfunnen av svensken Carl Edvard Johansson. Måttsatsen innehåller 102 precisionsslipade passbitar av härdat stål som kan kombineras att ge alla mått mellan 1 mm och 201 mm i steg om 0,01 mm. Detta motsvarar cirka 20 000 olika måttvärden. Satsen på första bilden nedan kan genom olika kombinationer klara tusendelssteg (0,001) från 4 mm.

Ytnoggranheten på passbitar är så hög, att om man lägger två bitar mot varandra så att luften pressas ut, så håller van der Waals-kraft (det blir vakuum) ihop bitarna såsom om de vore klistrade. Isärtagning måste ske genom vridning och varsam förskjutning över kanterna.

Passbitar används för kalibrering och måttinställning av mätverktyg, (tolkar), mätapparater och produktionsmaskiner och har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av all modern industriproduktion.




keramiska passbitar


MT5_MT5_MT5 kommentar: bra att ha till att tex kontrollera skjutmått, mikrometrar osv. dock väldigt dyrt, räkna med 10000 kr, så detta är väl inget man har hemma, men nu vet ni vad det är för något. det finns olika stora satser, de behöver inte vara 102 stycken som nämndes. keramiska är att föredra, de är mer stöttåliga, de ska tåla att man tappar dom i golvet, men ska ändå aktas, de kan bli kassa om man tappar dom. de rostar inte heller till skillnad från stål.





Skjutmått


Skjutmått är ett mätdon, som vanligen används för mätning av små längder, 0–200 millimeter, men inom industrin finns betydligt större skjutmått. Verktyget tillåter oftast mätning av inre och yttre ytor/diametrar på föremål samt djup, men skjutmått med specialutformade skänklar för särskilda ändamål, till exempel spår eller hålrum, förekommer. Noggrannheten är i storleksordningen 0,1 millimeter. Anledningen till den goda mätnoggrannheten är den så kallade nonieskalan.

Skjutmåttet på bilden nedan har på underkanten en nonieskala 39 mm lång med precisionen 0,05 mm och skattning till hälften därav. På enklare skjutmått används en 19 mm lång nonieskala, som medger precisionen 0,1 mm med skattning på 0,05 mm. noggrannheten som uppges ska tas med nypa salt, räkna med minst +/- 0,2 mm fel på ett billigt skjutmått. finns dock bra skjutmått, ofta digitala som mäter 0,01 fel om de är i bra skick för dryga 1000 lappen.

Vid övre kanten finns en motsvarande nonie graderad för gammal tum-standard eller inch-standard (1 inch = 25,400 mm). Den är anpassad för allmänt bråk (1/2, 1/4, 1/8 o s v) och kräver en del övning och enklare huvudräkning vid användningen.

Den smalare del som i bilden skjuter ut till höger, används för mätning av ansatser och djup. Underst på sliden sitter en låsanordning som i normalläge håller fast sliden så att mätgapet inte ändras vid hanteringen. Vid ändring av gapet intryckes låsanorningens hävarm med tummen, varvid sliden lösgöres och gapet kan ställas i annat läge. Hävarmens rörelse syns i den animerade bilden, om man tittar noga.

Under 1990-talet har skjutmått med avläsning på elektronisk teckenruta blivit vanliga. En nackdel är det kräver batteri. (Typ liknande det som används i kvartsur m m.) Mätningens noggrannhet blir ändå ungefär densamma, även om upplösningen är högre men risken för avläsningsfel minskar jämfört med de äldre typerna. Begränsningen utgörs i stor utsträckning av noggrannheten i mätdonets skalstreck, snarare än av själva avläsningen. Ett digitalt skjutmått har dock normalt en upplösning på 0,01 mm, och tillverkarna anger ofta mätnoggrannheten till cirka 0,02 till 0,03 mm.

Goda skjutmått är tillverkade av stål, och har hårfina skalstreck, som är placerade med stor precision, enligt wikipedia. stål har en nackdel, det är att det rostar. så därför skulle jag föredra kolfiber och keramiska skänklar. jag vet inte om det finns än, men det borde vara tekniskt möjligt. Enkla skjutmått kan vara tillverkade av plast, och ha ganska grova skalstreck, som är placerade med mindre god noggrannhet. Plast har större termisk längdutvidning än stål, och plastskjutmått belastas därför med större temperaturberoende än stålskjutmått, särskilt om de senare är tillverkade av specialstål med låg längdutvidgningskoefficient. På bättre skjutmått finns en referenstemperatur angiven, där skalans temperaturfel är nominellt = 0. Vid andra temperaturer uppstår ett större eller mindre temperaturfel, som vid de flesta praktiska fall är av underordnad betydelse.

Numer finns det även varianter med skjutmått som har extra stor display eller som vänder sig emot vänsterhänta som annars får kompromissa med avläsning eller handhavande.

Vid somliga tillverkningar har skjutmåttets baksida utnyttjats för enklare och vid verkstadsarbete ofta behövliga uppgifter, t ex en tabell över rekommenderade borrdiametrar vid gängning av hål passande viss skruvdimension av visst gängsystem.


först läser man av hela mm, i detta fallet 24. men den står lite över 24. då kollar man var skalstrecken möter varandra, i detta fallet 0,7mm.


digitalt skjutmått


MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. nästan ett måste att ha. var rädd om det, se till att skänklarna inte blir skadade och akta stickmåttet.





Skruvar





Gängor


på en moped finns det väldigt många skruvar som ni antagligen märkt. dessa skruvar kallas maskinskruv. många tror att enda skillnaderna mellan skruvar är storleken, men det är inte sant. Jag ska gå igenom lite fakta om skruvarna och olika gänger. vi räknar ALLTID i millimeter (mm) i en verkstad (tum om man har att göra med Amerikanska standarder och rör, men absolut inte cm, dm osv). skjutmått är nästan ett måste när man håller på med skruvar och gängor. det kan vara kul att veta att det heter skruvar, inte bultar som man säger/som det hette förr. bult saknar gängor och låses med till exempel en sprint såsom saxpinne eller spännstift, om den låses alls.

man ska tänka på att vissa skruvar har Europeisk standard, och andra Amerikans standard. Europeisk standard använder M-gänga (metrisk, ganska logiskt), och UNF/UNC är Amerikansk standard.

här är lite olika vanliga skruvgängor. de har olika standarder för stigning och form.

* Metrisk (grov, medel och fin delning), M-gänga
* Metrisk rundgänga, M-gänga
* UNC (Unified Coarse) grov)
* UNF (Unified fine) fin)
* Trapetsgänga (rörelseskruv), ofta M-gänga

på våra mopeder, och på det mesta här i Europa brukar det sitta metriska gängor. jag ska inte gå in särskilt djupt på detta om ni inte önskar det, men om en mutter går trögt på en skruv, pressa inte på den! då kvaddas både skruv och mutter. går det trögt så är detta några möjliga orsaker:

* skit i gängan. lösning: tvätta rent och ev. ta på lite kopparpasta för att motverka rost.

* du har en UNC/UNF mutter/skruv på en M-gänga. lösning: byt mutter eller skruv, helst till M-gänga om det är möjligt (blir oftast enklast om man bara har samma gängsystem i sin skruv-låda...). det är ingen ide att tvinga på muttern, det leder bara till merarbete.

* du har en grovgängad mutter/skruv som du försöker sätta på en fingängad mutter/skruv. lösning: detta går inte. gängan kommer gå sönder, byt så de har samma stigning (jag visar vad stigning är längre ner).

* du kan ha en låsmutter. då är det helt normalt att det går trögt, och du behöver inte vara lika orolig att den skruvar upp sig.


låsmutter



P betyder stigning, (kallas även delning). mät med skjutmått från en topp till nästa topp så har ni stigningen. då kan ni jämföra med andra skruvar/muttrar och kolla så det är rätt.


Dimensionen hos M-gängor betecknas med bokstaven M följt av ytterdiametern D och stigningen P angivna i millimeter och separerade av ett multiplikationstecken, (×).

Exempel: M8×1

Om gängan är grov utelämnas stigningen normalt ur beteckningen.

Exempel: M8 är alltså den normala beteckningen för M8×1,25.



källa: http://www.precisionsdetaljer.se/gangoswe.htm

här har ni mått på fin och grovgängor invändigt, antagligen muttrar i vårat fall. det kanske ser krångligt ut att man ska borra en M8 mutter 6,8mm istället för 8, men det finns ju tabeller så det är ju bara att kolla. om man hade haft 8mm istället och 8mm på den utvändiga gängan skulle det inte gå att skruva, man måste ha ett glapp!

man använder sig av gängtapp när man gör invändiga gängor, det finns olika sorter men det ska jag inte gå in på. d_inner och d_medel går jag inte in på heller, om ni inte önskar det...


gängtappar



när man ska göra skruven så gäller det även där att inte ha 8mm precis (fortfarande M8 som exempel). jag är inte helt säker, men jag tror att man tar stigningen (1,25 i detta exempel) * 0,1, det blir 0,125. sedan tar man 8 - 0,125 ) 7,875. man använder gängsnitt när man skär utvändiga gängor.



innan man börjat tillverka en gänga (både in - och utvändig) är det viktigt att man har en fas. den ska vara så att gängverktyget går i utan att skära i materialet den allra första biten, annars får gängan grader och kan gå snett.





Olika typer av skruvhuvuden



Skruvhuvuden för olika typer av skruvmejslar: a) Spår, b) Phillips, c) Pozidriv, d) Torx, e) Insex, f) Fyrkant, g) Tri-Wing, h) Torq-Set, i) Spanner

det finns mer sorter, men det känns inte så nödvändigt att nämna det, jag har aldrig stött på dom i alla fall. vanlig sexkantsskruv var inte med där, men jag skulle vilja klassa den under insexskruven.


Hållfasthetsklasserna betecknas med två tal åtskilda av en punkt.
De standardiserade hållfasthetsklasserna är:
3.6, 4.6, 5.6, 5.8, 6.8, 8.8, 9.8, 10.9 och 12.9.
Det första talet anger 1/100 av den nominella brottgränsen i N/mm2 (Newton/kvadratmillimeter). Andra talet anger 10 ggr. Multipliceras de två talen får man 1/10 av den nominella sträckgränsen i N/mm2. det är komplicerade grejer som kan gås ännu mer in på detalj, men det vågar jag inte än iaf men ni kan ju tänka att man ska inte dra en skruv för hårt! har man dragit så den passerat sträckgränsen, så kommer skruven inte att "dra tillbaka" sig till sin vanliga längd när den skruvas upp, utan bli deformerad för att vid en eller några senare spänningar gå sönder. detta ska man tänka på speciellt när man drar åt cylindern, de flesta drar alldeles för hårt och riskerar att få eller flera trasiga pinnskruvar. större siffra på skruven = bättre kvalitet.


MT5_MT5_MT5 kommentar: man ska alltid använda insex om det är möjligt! glöm spårskruv, Philips och Pozidriv på mopeder, det ska bara användas till kåpor och sådant i nödfall. personligen gillar jag spårskruv bättre än de andra två.

som ni förstått så gillar jag insexskruv väldigt mycket, här är lite punkter om dom:

* den invändiga kontaktytan är skyddad mot skador från utsidan.
* skruvnyckeln greppar runt hela kontaktytan vilket gör det svårt att slinta/runda skruven.
* skruven behöver inte ha ett huvud.
* skruven kan skruvas ner i hål med skruvnyckeln.
* den är billig att tillverka






Skruvycklar





Blocknyckel

Blocknyckel, eller i dagligt tal fast nyckel är ett verktyg som används för att dra åt eller lossa kantiga muttrar eller skruvar med kantigt huvud. icke justerbar.


u-ringnyckel

MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. mycket bra verktyg, risken att man runddrar något är liten. nackdelen är att man kan behöva 2 stycken av varje från kanske storlek 6 till 20 (2 stycken därför att man behöver hålla emot på skruven som muttern sitter på). men de flesta har 2 stycken storlekar i varje ändå, då spar man lite plats... vissa har en ringnyckel på andra änden (se bild). när den har det kallas verktyget u-ringnyckel. mycket bra verktyg att ha i verkstaden/garaget. under "Ringnyckel" står det lite om ringnyckeln.





Ekernyckel

Ekernyckel kallas den specialnyckel som bör användas för att skruva fast ekernippeln på ekern utan att ekernippeln rundas.

När det gäller ekernipplar, finns det två olika mått att hålla reda på. Dels ekerns diameter, som för cykelekrar är 1,8 mm eller 2,0 mm. Dels tjockleken, som för cykelnipplar är 3,22 mm (DT), 3,30 mm (de flesta europeiska) och 3,45 mm (de flesta asiatiska). För ekernipplar till mopeder och motorcyklar gäller andra tjocklekar, t.ex. 3,96 mm.

För att förhindra att en ekernippel med 2,0 mms gänga används av misstag på en 1,8 mms eker, brukar nipplar medfölja vid köp av lösa ekrar.







Hylsnyckel/spärrhandtag

Hylsnyckel är ett verktyg för att dra åt eller lossa skruvar och muttrar som är sexkantiga genom att hylsnyckelns hylsa träs över ett sexkantigt skruvhuvud eller en sexkantig mutter.

Hylsnycklar kommer vanligtvis i form av en hylsnyckelsats med olika hylsor för skruvhuvuden och muttrar av olika storlekar. En hylsnyckelsats har ofta flera skaft och förlängningar, ofta med kardanknut* (förklaring under mina tips), som kan kombineras på olika sätt för att man skall komma åt skruvar som sitter besvärligt.

Hylsans koppling till skaftet är alltid fyrkantigt och har alltid tummått, även när det gäller mm-hylsor. Fyrkantkopplingen förekommer i ett antal storlekar. Bland annat 1/4", 3/8", 1/2", 3/4" och 1". För dimensionsomvandling finns adaptrar i olika kombinationer.

Satser förekommer i tre typer:

* Metriska dimensioner
* Tum-dimensioner
* Sortiment blandat metriskt och med tum-dimensioner.

Hylsor förekommer såväl med 6 kanter som med 12 kanter. 6-kanthylsan är skonsammast för skruvskallen och klarar stora åtdragsmoment bättre än 12-kanthylsan. 12-kanthylsan har fördel när det är snålt om plats att dra handtaget de drygt 60° som krävs för en 6-kantsskruv. Med en 12-kanthylsa räcker drygt 30° svängrum.

Vissa dimensioner är nästan lika mätt i mm resp tum. Man bör dock avhålla sig från att använda en mm-hylsa på en tum-bult eller tvärtom. Vid större åtdragsmoment räcker ett minimalt glapp för att ge risk för skador på såväl hylsa som skruvskalle.

Vissa handtag är försedda med en spärranordning (kallas ofta för spärrhandtag), så att man bara behöver svänga handtaget ett kort stycke fram och tillbaka för att skruven resp muttern ska vridas varv efter varv. Växling mellan åtdragning och lossdragning kan ske antingen med hjälp av en liten hävarm på handtaget, eller genom att handtaget snos ett halvt varv kring sin längdaxel. Spärrhandtag är mycket tidsbesparande, men spärranordningens styrka sätter gränsen för vilket åtdragsmoment som kan uppnås.


hylsnyckel. "stången" är förlängning.


exempel på stor hylsnyckelsats


exempel på liten hylsnyckelsats


Hylsnyckel med kardanknut på skaftet, sammansatt av delarna i hylsnyckelsatsen på övre bilden

MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. mycket bra verktyg, risken att man runddrar något är väldigt liten. att kunna förlänga dom är bra, så om ni köper en hylsnyceksats se till att få minst två olika långa förlängningar, gärna flera och även olika stora skaft. här tycker jag det är värt att köpa kvalitetsgrejer då det är standard verktyg som används väldigt mycket. det står redan mycket bra i texten, så jag behöver nog inte lägga till något annat. grymt användbart verktyg pga av mångsidighet, snabbhet och klarar höga moment.


* förklaring av kardanknut, även kallad polhemsknut är en led i en kardanaxel som tillåter axeln att byta riktning. Den kan liknas vid två gångjärn som är orienterade vinkelrätt mot varandra.







Insexnyckel/sexkantnyckel

Insexnyckel (eller sexkantnyckel) är ett verktyg som används för att skruva i och ur insexskruv. vilka har sexkanthål i skruvhuvudet. Insexnyckeln består av en stav med sexkantstvärsnitt som är böjd i 90° vinkel vid ungefär en tredjedel av stavens längd. På vissa nycklar är den längre delen avslutad med en kulformad del. Detta för att det ska vara möjligt att på trånga ställen hålla nyckeln vinklad när man drar. Det finns även en typ av insexnyckel som har en styrpinne i mitten vilket hjälper till att hålla nyckeln på plats vid stor belastning. På så sätt ökar man det möjliga åtdragsmomentet. Insexskruven medger ett högt åtdragningsmoment utan att skada hålet, vilket kan ske vid användning av skruv med spår eller krysspår. Detta beror också på att insexskruvar kräver skruv i högre hållfasthetsklass än maskinskruv. Insexskruvar finns med olika dimensioner på hålet, både metriska och i tumsmått.

Insexnyckel kallas även stiftnyckel eller unbrakonyckel (i Sverige ej så vanligt numera).

Det finns även skruvmejselbits med profiler som passar insexskruv.

Insexskruv används flitigt hos möbeltillverkare, som Ikea, som ofta skickar med insexnycklar för ihopsättning av deras möbler. Ett av skälen till detta kan vara att de är billiga i tillverkning.

greppar:




Insexsats med kula

MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. insexskruv är nog det bästa man kan ha till sin moped, bra på alla vis, utom ett: (vad jag kommer på i alla fall) skruven kräver ganska stor vinkel, (ca 60°?) så det kan vara svårt att få plats med den på vissa ställen, men på andra ställen är den betydligt enklare att få plats med än en vanlig sexkantsskruv. det finns insexsatser, det kan verka lockande att alltid ha dom samlade, men det är inte speciellt praktiskt att skruva med en klase andra nycklar på...





Momentnyckel

Momentnyckel kallas en skruvnyckel som kan ställas in för att dra åt muttrar eller skruvar med ett bestämt vridmoment för noggranna monteringsarbeten. Momentnycklar är oftast av typen hylsnyckel. Det som är väldigt viktigt när man använder momentnyckel är att dra med handen rätt placerad på handtaget, inte för långt in eller ut, drar man nedanför handtaget får man ett större åtdragningsmoment. Vidare ska man säkerställa att man inte drar snett, handtaget ska vara i 90 graders vinkel i förhållande till skruvförbandet. Använder man "klicknyckel" är det väldigt viktigt att dra åt i lugn och jämn takt, drar man för fort är risken stor att inställt värde överskrids. Man ska bara dra tills klick-ljudet hörs en gång, inte upprepa!

En annan sak att tänka på är att om inställningen för momentet är fjäderbelastat (vilket det vanligtvis är) så ska man alltid ställa verktyget på "0" (Helt släppt/urskruvad) efter avslutat arbete. Om fjädern är belastad i onödan så kan verktyget förlora sin precision.


Momentnyckel med hylsa. Vridmomentet på denna typ av momentnyckel justeras genom att man vrider på det räfflade handtaget (längst till vänster). När inställt vridmoment uppnåtts har nyckeln ett klickande ljud och man ska inte dra åt hårdare.


Momentnyckel med momentskala på separat skaft ovanför skaftet med handtaget. Denna typ av momentnyckel är inte särskilt exakt.

MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. alltid bra att få rätt moment när man drar åt. även om en någorlunda van mekare "känner" när det är lagom hårt så kan man inte få i närheten av samma precision som med momentnyckel. men har man begränsad budget är verktyget inte speciellt nödvändigt, jag har aldrig behövt en momentnyckel till en moped.





Ringnyckel

Ringnyckel är en skruvnyckel med ring i ena eller båda ändarna och av olika storlek. Ringens insida har sex eller tolv urtag och passar på en sexkantig skruvskalle eller mutter. Versionen med tolv urtag kan sättas på skruvskallen på tolv olika sätt och behöver alltså kunna vridas endast 30° innan förflyttning till nytt tag, vilket är en fördel om vridrörelsen är begränsad av något hinder. Versionen med 6 urtag måste kunna vrida 60° för att ett nytt tag skall kunna tas.



MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. mycket bra verktyg, risken att man runddrar något är liten. detta är ett bättre verktyg än blocknyckeln. men u-ringnyckel som jag nämnde förut föredrar jag då den är mer mångsidig, men å andra sidan har man bara en storlek per ände, inte två... de med sex urtag greppar muttern lite bättre än tolv urtag, så det rekommenderar jag till saker som sitter åt ordentligt hårt.





Skiftnyckel

Skiftnyckel är en ställbar skruvnyckel, ett verktyg som används för att dra åt eller lossa muttrar eller skruvar med kantigt huvud. Skiftnyckeln kan steglöst ställas in så att samma nyckel kan användas till muttrar eller skruvar av olika storlek.

Ett vanligt problem med skiftnyckeln är att det kan uppstå glapp i själva huvudet. Då riskerar man att runda skruven.



MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas inte att använda när man skruvar moped. muttrarna/skruvarna kan bli deformerade om man använder skiftnyckel, speciellt om de sitter åt hårt. så därför rekommenderar jag inte skiftnyckeln, jag kallar det ett "latemansverktyg". en del har en skala, men tro inte att den är lika bra utformad som tex en 10 blocknyckel även om du ställer den på 10mm. om skiftnyckeln går trögt, smörj den med olja.






Tändstiftsnyckel

Tändstiftnyckel är en nyckel utformad för lossning och åtdragning av tändstift. Nyckeln är ofta försedd med en invändig gummiring för att tändstiftets porslinsisolator inte ska skadas, och det ska bli lättare att få med stiftet upp, om det sitter svåråtkomligt.



MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas att använda när man skruvar moped. ett måste om man har moped. det är praktiskt med en "dubbel" med olika storlekar i var ände, men å andra sidan räcker det ju om den passar ens moped





Tänger





Tång är ett handverktyg som består av två skänklar som är förenade med en nit. Beroende på ändamål har tänger olika utseende.




Avbitartång

Avbitartång är en tång som används för klippa av diverse föremål.
Skären är olika utformade, beroende på vilket material som ska klippas. Så har till exempel avbitare avsedda för pianotråd (= härdat fjäderstål) skär med rundad egg och inte spetsig.

Tre sorters avbitartänger är:

* Sidavbitare
* Ändavbitare (liknar en hovtång)
* Kraftavbitare (försedd med utväxling, för lättare klippning av grövre dimensioner)


Sidavbitare


Ändavbitare


Kraftavbitare





Bultsax

Bultsax är en stor avbitartång som används för att klippa av olika metallföremål, exempelvis grövre kedjor, bultar och hänglås. Bultsaxen använder en saxkonstruktion, som genom dubbel utväxling ger stor kraft i den främre, klippande delen.







Låsringstång


En låsringstång, eller segersäkringstång, är en tång som är speciellt utformad för montering och demontering av låsringar. Ytterst på tångens skänklar sitter två tunna piggar som passar i låsringarnas hål.

De olika typerna av låsringar (invändiga och utvändiga) har var sin korresponderande tångmodell. Vid arbete med utvändiga låsringar använder man en tång vars skänklar går isär när man greppar tången och vid arbete med invändiga låsringar använder man en tång vars skänklar går ihop när man greppar tången. Det finns också tänger där tångens skänklar är utbytbara så att samma tång kan användas till båda låsringstyperna. För att öka åtkomligheten, finns tängerna äver i vinklat utförande.


Motoforce låsringstång med utbytbara skänklar.





Polygrip

En polygrip är en griptång där avståndet mellan skänklarna kan varieras.

Polygripen är ett multiverktyg som snabbt och enkelt kan gripa över föremål med olika diameter. Det är ett mycket effektivt och smidigt verktyg när man vill kunna lossa både till exempel muttrar och rör med ett och samma verktyg.

Dock har det liksom en skiftnyckel den nackdelen att man kan råka runddra till exempel en mutter eller liknande om momentet blir för stort. Detta beror helt enkelt på att genom att avståndet är variabelt kan man slinta varpå verktyget deformerar muttern. En polygrip har inte heller den självlåsande funktion som en rörtång har, varför den helst bara bör användas för föremål som kan lossas/dras åt med ett relativt måttligt moment.

För rätt så enkla arbeten är polygripen ett mycket enkelt och trevligt verktyg, men för mer krävande uppgifter bör man hellre använda hylsnyckel, blocknyckel eller rörtång, beroende på vad man ska göra.





MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas inte att använda när man skruvar moped. Man fördärvar muttrarna/skruvarna. men om de redan är dåligt och det inte passar, då är polygripen bra!





Rörtång

En rörtång är en tång med ställbar käftvidd, så utformad att greppet hårdnar när vridning sker i den ena riktningen. Rörtången uppfanns år 1888 av Johan Petter Johansson.





MT5_MT5_MT5 kommentar: rekommenderas inte att använda när man skruvar moped. Man fördärvar muttrarna/skruvarna. men om de sitter hårt som sjutton och är kvaddade så en vanlig skruvnyckel/hylsa inte går på eller slinter, då kan rörtången vara bra. en nackdel till är att dom ofta är väldigt klumpiga och svåra att komma åt med. men dom är ju tillverkade för rör och inte mopeder!





Svetstång

låsbar, för att fixera detaljer vid tex. svetsning